Swedish Supermom

Inget långt inlägg – eller?!

Oj oj oj  oj … vad det har hänt mycket sedan sist.  Men om jag skulle skriva ner allt som har hänt sedan sist så skulle det ta evigheter.

En liten recap blir det dock:

Senast jag skrev så berättade jag att mamma hade fått plats på daglig verksamhet. Detta sprack fullständigt. Hon åkte dit en gång och inte mer. Efter det har hon fått ökad hemtjänst, hjälp med medicinen både morgon och kväll då hon började glömma att ta dem och vi satte henne på kö till boende. I mitten av november så fick hon en plats i Gemla på boendet – och hon tackade Ja – för att 5 dagar senare säga att hon aldrig har tackat ja. Hon fick ett vredesutbrott mot mig och jag kunde inte ta den fighten där och då så jag sa nej till lgh.  I dagarna så fick jag veta att det har öppnats upp en ny plats till mamma, som blir sämre för varje dag. Fast skillnaden nu är jag vet precis vad och hur jag ska göra att det ska funka denna gången. Jag har även möjligheten att ”bestämma” över mamma. Biståndshandläggaren har märkt att mamma kan inte fatta dessa beslut längre.  Så inom kort kommer jag äntligen få ut mamma till Gemla och det kommer att underlätta.

Anledningen till att jag inte orkade ta fighten med min mamma första gången, var att jag har sedan i slutet av september varit sjukskriven för utmattningssyndrom. Som många av er vet så spenderade jag ett dygn på sjukhus då de letade efter en hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan efter att delar av min högra sida hade börjat ”somna”. Detta var 4 dagar efter att jag hade brutit ihop hemma och inte kunde sluta gråta på flera timmar.

Efter detta valde jag att sjukskriva mig och gick till företagshälsan – där har jag blivit sjukskriven i 2 omgångar för samma symtom. Vi har under en mycket långt tid varit underbemannade på jobbet. Det har funnits en otrygghet om hur vidare man skulle få vara ledig på sina lediga dagar – framför allt helgerna – fram tills dagar innan helgen kom. Med en familj hemma och en make som bara är ledig på helgerna så var detta otroligt påfrestande.. Samt att vi jobbade tre-skrift. Lägg på mammas alzheimers problematik i en KRAFTIGT nedgåendespiral. OCH sedan försöka ta hand om min underbara 2,5 åring och min fantastiska mam (som har varit min klippa).

Jag har dock haft otrolig tur och stoppade det tidigt.. så jag är på väg tillbaka till arbetslivet och jag är sedan några veckor tillbaka är jag helt mig Sedan 18 december jobbar jag igen fast med nya arbetsuppgifter. Jag ska hjälpa till/ha hand om uniformsinköp och persedlar + fakturor etc. Det verkar vara superroligt. Jag jobbar bara dagtid – vardagar. Jag har även fått läkarintyg på att min kropp och knopp inte klarar av tre-skrift mer. Det är en stor lättnad för mig.

jag kommer även sätta i gång med min träning på allvar. Pga uttmattningen så har träningen gått i perioder och när jag väl blev mig själv och orkade träna på allvar så kom först maginfluensa och sedan en tokförkylning. Men den 16 januari så börjar jag på allvar – på Refitness igen. Målet är muskelbyggning samt planering och träning för 2 lopp i år.

Men jag återkommer om detta i senare inlägg.

Ta hand om er och må bäst

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats