Swedish Supermom

Mammas födelsedag

i dag har jag åter varit på jobbet. Jag kände mig bättre i går när jag kände dotters underbara armar runt min kropp.

När jag vaknade i morse så var jag helt stel i nacken och kroppen. När jag försökte röra på mig så upptäckte jag att TL hade krupit upp bredvid mig och lagt sig på min arm. Jag ville verkligen inte gå upp ….

Men väl uppe så sov hon vidare för en gång skull. Jag fick duscha och äta frukost ifred. Utan att behöva kolla henne. Jag har gjort detta valet – att jag går upp en stund tidigare för att göra mig i ordning mig och sedan tar jag hand om TL när S kommer ner. Men på sistone har jag inte fått vara själv. Utan TL har vaknat och följt med ner. Det är eg inget jobbigt men det var speciellt i dag när jag fick lite egentid.

När jag väl kom till jobbet behövde jag den stunden som minne. Det var fullt ös redan från början. Vi har semestervikare numera men de har inte behörighet i alla system så de kan inte skriva ex dygnsbeskedet som vi skickar ut varje morgon. Och i går hade vi vikare på både kvällsskiftet och nattskiftet så när jag kom i morse så var det 200 knyck så jag kunde få iväg det innan morgonmöte.

Sedan låg det andra arbeten och väntade + utredningar. Det var med andra en rolig arbetsdag.

Mamma fyller år idag. Tyvärr så var det ju som skrivet jobb och det är svårt att hinna fira utan att känna sig stressad och jag vill gärna ha med Tuva-Li när vi ska gratta henne. Så på fredag ska vi till henne på förmiddagen. Jag har köpt en mugg till henne med bilder på henne och TL

IMG_7579

Ang mamma så kommer man in i en ”andra andning” eller vad man ska kalla det. Jag skrev ju igår att man vänjer sig efter ett lite tag (innan nästa dip kommer) och det är lite så idag också. Man lägger sig på fixarmode ist för att vara ledsen. I dag ringde min bror till mig efter han hade ringt och grattat henne. Då berättade hon att hon satt och väntade på pappa och att de skulle på en begravning ihop. När bror sa att begravningen inte är förrän om 14 dagar så säger hon att nej idag ska dom åka och köpa blommer och fika lite. När jag ringer en timme senare så är det samma sak. Hon har alltså fått för sig att hon och pappa har blivit vänner och har börjat umgås igen. De fikar och han stöttar henne i detta med alzheimers. Varken jag eller min bror kommenterade det utan vi lät henne tror att hon har fått en vänskapsrelation med honom. I nuläget är det ju harmlöst.

Men min rädsla ligger i när/om hon ringer mig och är jätteledsen för att han inte har kommit. Vad säger jag då? Om jag säger sanningen så är jag rädd att det blir som häromdagen men vad säger jag. Jag kan ju inte heller lova att han kommer. Jag vet verkligen inte vad jag ska säga.

Jag har självklart ringt till Demenssk idag med och även till Biståndshandläggaren. (Stackarna) men jag ger mig fxn på att allt ska vara förberett för att mamma ska få den hjälp hon behöver den SEKUNDEN hon säger JA! Så jag inte står om måste göra en massa ansökningar som tar tid och sedan ska hon få fatta nytt beslut.

Kan fortfarande inte släppa att det är antingen eller …. 100 % frivillighet eller tvångsintagen. Helt sjukt att det inte finns något mitt emellan. Utan att det händer något allvarligt.

Nästa steg just nu är att demensssk ska prata med hemsjukvårdare SSK och de ska berätta om mamma så när/om jag kan få henne att gå med på att SSK kommer och kolla hennes mediciner morgon och kväll så vet dom om henne och kan starta direkt. Får jag dem att kolla henne 2 ggr om dagen så har jag fått hjälp – samt sedan kanske hon inte bryr sig så mycket om det blir hemtjänst ist.

Sedan ska jag ringa boendesamordnare för att kolla hur det går till med tillfällig placering eller fast boende på hem. Vill även där vara förberedd. Men de har inte svarat i dag. Men jag fortsätter i morgon.

Jag måste faktiskt säga att alla inom kommunen som jag har haft med att göra ang. mammas alzheimers har varit superbra. De hjälper mig och svara på alla samtal och dumma frågor. Sedan lämnar systemet som sådan en hel del att önska.

Nej nu ska jag sluta tycka synd om mig själv och njuta av en bra film medan maken kollar på fotbollen.

Ta hand om varandra….

Kram

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anita

    Jag läser varje gång jag är inne , och du har skrivit något . Tänker på dig ofta , och försöker skicka energi och värme och styrka till dig .
    Kram Anita

stats